.

Det har varit en hel del på gång idag. Tjejen har varit på utflykt med skolan. Hela årskurs fem packades in i bussar för att åka ni till NYC för att se the Mets spela baseball. Annat var det för en annan, då var det en cykeltur till Värsnäs som gällde på friluftsdagarna.

Jag var hos sjukgymnasten för första gången idag. Det var mycket bändande och stretchande Har fler tider inbokade nästa vecka samt en träningsprogram att göra hemma. Jag fattar inte riktigt hur det blev så här. Är nästan aldrig skadad och så så åker jag på det här nu. Nåväl, det kunde varit mycket värre än så.

Efter det for jag, Ute och Sara till Wilton för att hämta vårt pottery, hejdå-presenten till min familj. Är verklig jättenöjd. Se bild...

Ikväll har det varit paketöppning och tårtätning. Pojken fyllde åtta idag. Största paketet fick han av mig. Hans fundering kring det. Emma älskar mig så mycket därför ger hon mig ett så stort paket. Haha så söt!

Thanks for everything, Love Emma

En sån där vecka man bara vill spola ner i toaletten och glömma. Springa har icke gått, bara att röra sig gör ont. Sträcker ner i benet på ett obehagligt vis. På måndag måste jag nog uppsöka en farbror doktor. Barnen måste ha fått i sig något för denna vecka har de varit helt ur kontroll. De får mig att känna mig värdelös, ledsen och frustrerad.

Några ljuspunkter har funnits i alla fall om inte har jag att se fram emot imorgon. Färgade Utes hår igår, hon var modig och testade något nytt. Nu är hon lika blond som jag. Underbart!

Imorgon får jag äntligen träffa min kära Ellinor som landar i NYC i eftermiddag. Längtar tills imorgon.

Ett paket hemifrån livar och lättar upp. Sitter och sippar på en kopp Ölandsguld(te) som kom i paketet igår. Tack för det familjen! Egentligen är det inte jag som borde få paket utan pappa som faktiskt fyllde år igår, grattis, grattis!

Idag har jag agerat chaufför åt Paula. Vi har varit runt och uträttat ärenden som måste göras innan man åker hem så som att avsluta bankkontot och lite annat smått och gott. Ikväll blir det Starbucks som alltid på tisdagar. Det blir förmodligen sista gången jag jag träffar min finska vän innan hon drar österut imorgon. Precis som jag skrev tidigare så kommer Paula vara saknad här borta precis som Theresa som redan åkt hem är.

O här kommer en liten bild på Paula :)

Ha det bra så ses vi snart igen, tiden flyger fram!

Planen var att bruncha på Bob´s Diner vid 11. Slår till min stora förvåning upp ögonen vid 11. Så länge har jag inte sovit sen sedan jag kom hit. Hoppade klarvaken upp ur sängen. Vid halv ett befann sig Ute, Sara och jag oss på Bob's. Bättre sent än aldrig.

Bob's är nya favoritstället. Här är mina underbara blåbär/banan pancakes och bacon och ägg.

Ute och Sara på Bob's.

Mätta och belåtna for vi till Art on Fire i Wilton, CT. Var där i höstas med. För er som inte minns vad Art on Fire är för ett ställe så kan jag berätta att det är ett ställe man målar på keramik saker. Efter tre och en halv timma vad vi klara, egentligen hade vi kunnat sitta där ett par timmar till med det fick vi inte för de stängde. Jag gjorde en avskedspresent till min värdfamilj. Ska visa den på bloggen när jag får hem den.

Djupt försjunken i sitt arbete.

På vägen hem stannade vi till i Ridgefield, en mysig liten stad på gränsen mellan New York och Conneticut. Där mötte vi Tina. Kvällsfikade och hade det bra.

Redan inne i maj. Vart tog den våren vägen. Näst sista arbetsmånaden har tagit sin början. För ett år sedan kunde jag inte ens se denna dag framför mig. Jag ska göra det bästa för att ta vara på den sista tiden för rätt som det är kommer jag sitta i mitt röda lilla rum på Rödagatan. Idag har det inneburit skype med Theresa. Kilade över till Ute så vi gemensamt kunde säga hej till vår kära vän som lämnade oss för en vecka sedan. Lyckades även få till ett litet samtal med Hanna, Sofie och Nicole senare under dagen som alla var samlade hemma hos Sofie I Göteborg. Nog för att jag kommer sakna mycket i USA så finns det ändå mycket att komma hem till, jag tänker då på tjejerna jag nyss nämnde till exempel.

När det gäller löpningen är det allvar nu. Blod svett och tårar är vad som gäller. Igår rev jag av ett pass i regnet. Sprang på ett nytt ställe, till min förtjusning (inte) så blev det mycket backar vilket har resulterat att idag har mina ben föredragit soffläge. Imorgon är planen att åka till gymmet för ett styrkepass och intervaller. Det där loppet i juni är en riktig morot som sätter ordentlig fart på benen.

När det gäller barnen, jobbet och familjen jag bor i och känslorna däromkring så är är det som en bergdalbana. Jag pendlar mellan att tycka att det är så in i bänken tradigt till att känna att; ne men det här är ju helt okej, här skulle man ju kunna stanna ett tag till. Gillar sistnämnda bäst.

Barnen gillar att lära mig saker. Båda har haft fler skolor än jag kan minnas. Idag var det dags för pojken att ge mig lite undervisning om ordet”have” som enligt honom är ett trick work. Det kan lura en med andra ord. Efter morgonens lekton känner jag att jag vet hur jag ska handskas med have. Man lär sig något nytt varje dag.

Vid två kom Frida och Ute över. Bokade en konsert med Gavin Degraw och Colbie Caillat i juni och en resa till Niagarfallen i slutet av maj. Det kommer hända så mycket kul nu den sista tiden. Kan knappt vänta till Gavin Degraw konserten. Magen sa till oss att det var dags att äta. Vi tog en sväng till Bobs Diner. Vet inte om det var Bob själv som rörde i kastrullerna med den som gjorde det gjorde det himla bra.

På kvällen fortsatte jag och Ute planenandet av vår resemånad, hostel i LA och en tur till Grand Canyon är nu fixat. Resten av kvällen lät vi How I met your mother underhålla oss.

Så kom söndagen som den alltid gör efter lördagen. En sovmorgon, en promenad och ett skypesamtal med Nicole senare befann jag mig på Starbucks med ett härligt gäng au pairer. Några var kända ansikten sedan förr. Två av den var första gången jag träffade. När vi var färdigfikade åkte vi till en park i närheten. Kul med lite nytt folk och ännu roligare att vi kommer från olika länder.

Sara och jag kände att söndagen inte kunde få en bättre avslutningen än i biosalongen. Vi såg på The five year engagement. Jason Segal som har en av huvudrollerna är ju bara för rolig. Det var egentligen för att han var med i filmen som jag ville se den. Bra var den i alla fall. En sådan film där man går ut från salongen med ett leende på läpparna efteråt.

Det var en lite flicka som red upp på en ål, skål!

Det var en lite flicka som red upp på en älg, svälg!

Sitter på starbucks och surplar kaffe med Ute. Undrar hur många kaffe jag har köpt här egentligen, fler än jag kan räkna på mina fingrar och tår tillsammans, det är ett som är säkert. Jag har ju till och med ett gold card på Starbucks, en trogen kund med andra ord. Starbucks är ett bra ställe att komma till när man vill planera grejer. Som ikväll till exempel har vi fixat en massa inför vår resemånad. Det känns så himla spännande. Ute har en nedräknare på sin mobil och enligt den är det nu två månader och fyra dager tills vi sätter oss på planet till Hawaii. Idag är även dagen så jag har varit i USA tio månader.

För övrigt så har nu en arbetsvecka passerat sedan jag kom hem från Miami. Bara ett par timmar imorgon med sen stämplar jag ut och tar helg. Det är ändå underligt hur snabbt man kommer in i gamla vanor igen. I måndags morse när jag stod och fixade frukost-shaken till barnen så var det som jag aldrig varit borta.

Min värdmamma vill få lite ordning på barnen tills den nya au pairen kommer. Det kan ju vara bra för hennes skull men även för att vi som bor under samma tak som barnen nu inte ska förlora vettet helt. (Det känns så ibland, jag blir galen för att de är galna) Därav har lite förändring tillkommit denna vecka. Båda har ett schema där vi vuxna ska antingen checka eller kryssa i om barnen gör sina sysslor under dagen. Det är egentligen inte sysslor utan normala saker man gör som att klä på sig och borta tänderna till exempel. I denna värld kan dock detta vara svårare än man kan tänka sig. Särskilt för lillemannen i huset. Orkar inte då igenom reglerna för hur detta schema ska gå till men jag kan säga så mycket som att de kommer misslyckas totalt. Särskilt pojken. Har ju provat liknande system innan och det funkade inte alls. Jag vill inte vara negativ men så är det. Pojken visade redan prov på hur bra detta kommer gå igår morse när han såg till att det blev en morgon som lätt kvalar in på top-fem värsta mornar sedan jag kom hit. Jag älskar båda barnen, det gör jag verkligen. Önskar bara ibland att det inte var så förbaskat hmmm ska vi säga galna...

Sunrise in South Beach

Så var man tillbaka efter en vecka i Miami, eller South Beach om vi ska vara petiga. Det var där vi höll till mestadels. Solen stekte på bra men jag kan ändå nöjt skriva att jag icke har bränt mig denna solsemester. Det måste vara första gången. Jag och Paula har haft en hel del kul grejer för oss. Snorklat i Key West, spanat på alligatorer i Everglades, cyklat på Ocean Drive, ätit grymt god Key-Lime Pie och legat på stranden.

Skriver inte så många rader utan bjuder på några bilder i stället. 

Jag kan knappt förstå det men nu är det faktiskt så att jag har en veckas semester framför mig. Det ska bli så himla skönt att bara komma bort från allt ett tag. Har kännt mig trött på senaste av att bara se barnen. Att sedan höra dem bråka, skrika, handskas med uppsnoffsighet, se dem äta mat med händer som borde ätas med bestick, tjata om att ställa tallriken i diskmaskinen , spola på toa, borsta tänderna och en herrans massa andra grejer gör att jag bara vill dra täcket över huvudet. En semester är nog precis vad jag behöver :)

Jobbade idag idag i alla fall. På barnens skola hade de en Spring Fair så vi var där mest hela tiden. Det var lekar, tävlingar och annat skoj. Himla fint ordnat måste jag säga. En hel det stationen innehöll ätbara grejer och så inte av det nyttigare slaget så nu behöver barnen inte mer socker på ett bra tag. De skulle dock inte fara illa av några gram till så jag lät dem hållas och glada var de för det.

Eftermiddagen har spenderats packandes och tvättandens. Lite mer småfix sen är jag redo för en vecka i solen. Imorgon säger jag och Paula Hejdå New York och Hej Miami.

Nu kör vi! Har precis skickat iväg anmälan för att delta i NYRR New York Mini 10K, det vill säga, tjejmilen i New York. Den 9 juni klockan 8 på morgonen ska stå redo att ta mig runt 10 km i Central park. Känns jättekul, nu har jag något att satsa och se fram emot. Har dragit fram löpardojerna ett par gånger i veckan nu den senaste tiden och insett att det där med att springa är ju faktiskt inte helt fel :)

Bättre sent än aldrig, skriver ett par rader om helgen.

Jag var ledig hela helgen så jag och Paula var inne i city i lördags. Fint som alltid. Påsken till ära så kände vi att vi behövde lite påskgodis. Det finns en svensk godisaffär på Manhattan så det var dit vi styrde kosan först. På sockerbit som affären heter så fint blev man påmind om hur mycket gott godis det finns hemma till skillnad från här. Med lite sötsaker i magen vandrade vi vidare. Köpte en bikini så nu är jag redo för Miami på söndag. I lördags var det även internationella kuddkrigsdagen. Kuddkrig hålls i städer världen över. Vi spanade in den som var i NYC. Klockan 3pm i Washington squere park gick folk loss med sina kuddar. Lite galet att se en massa människor slå varandra med kuddar, kul var det i varje fall. Efter en god middag och en massa vandrande så åkte vi hemåt.

På söndagen gjorde jag inte allt för många knop. Träffade i alla fall Frida, Sara och Paula på eftermiddagen. En skön och slapp söndag i all ära.

Idag är det måndag. Har haft djupa diskussioner om livet med min värdmamma, haft tvättmatathon, sprungit och provat aromatiska oljor med min värdamma. Vi hjälpte hennes kompis som startar ett nytt företag där hon ska sälja oljor i spray form. Så vad det med det. Om 30 min ska jag möta barnen vid bussen.

Hejsvej!

Om en lite stund ska jag ge mig av och hämta barnen. Nu är det spring break så förutom ett par timmars art camp på förmiddagen så är de hemma med mig. Har tänkt mig att vi ska steka pannkakor när vi kommer hem för att därefter baka chokladbollar. Gjorde en sats igår som jag tänkte bjuda mina kompisar på ikväll. Barnen fick sig ett smakprov och gav dem 10 poäng så nu är de jättesugna på att göra sin egna sats. Snäll som jag är så får det bli så.

I helgen var vi i Woodbury, där finns ett stort outlet mall. Jag hade siktet inställt på att hitta jeans. Gör jag det? Självklart inte. Alla byxor hänger där och fladdrar på halv stång. Min ben är på tok för långa. Inhandlade ett par shorts istället och siktar in mig på årstiden när man kan slänga in de få par jeans jag äger långt in i garderoben och leva i shorts i stället.