.

Efter att ha pratat med först Emilia och sen mamma på skype känner jag nu att det är dags att skriva ett par rader om helgen som varit. Jag, Paula, Ute och Thereas tog vårt pick och pack och åkte till Boston. Jag gillar den verkligen den staden. New York är underbart men så även Boston på sitt sett. Boston är mycket mindre, det är mysigare på så vis men vad som är allra bäst med Boston är människorna. Till skillnad från var jag bor nu så kryllar det av unga människor i Boston. På tunnelbanan i New York känns det som att det är turister och kineser medan det i Boston är fullt med unga studenter. Det ger en annorlunda stämning och så har vi äntligen fått svar på vart Amerikas alla unga håller till, de är finns i Boston och spenderar sina dagar på en av Bostons många universitet och collage.

Vi begav oss i fredags kväll. Jag fick slutat lite tidigare än vanligt vilket var snällt. Utanför huset stod bilen redo men Paula som chaufför. Ännu snällare av hennes värdförädlar att vi ficka ta bilen. Efter dryga tre timmars körning så är vi framme där vi ska bo nämligen hos Theresas värdmammas mamma. Vi välkomnas av en underbar kvinna på dryga 80 år. Hon var hur snäll som helst och kunde inte ha fått oss att känna oss mer välkomna.

På lördags morgonen tog vi tunnelbanan till Camebridge. Vi vill ta en titt på Harvard och bar strosa runt då det är väldigt fint i Camebridge. Det blev dock en liten deppig start på vår Boston-weekend. Regnet öste ner och vi fick sitta inne på Dunkin Donuts och häcka. Under eftermiddagen blev det bättre. Vi åkte tillbaka till stadskärnan, tog oss till Faneuil Hall, promenerade i hamnen och åt en god middag.

Söndag börjar med att vi får en privat guidad tur i Boston av Monica, en av Theresas värdmammas systrar. En mycket snäll och trevlig familj det där måste jag säga. Hon släpper av oss där the Freedon Trail börjar. Där möter vi upp Kathi, en Au Pair som bodde nära oss andra innan men som nu flyttat till Boston. Vi vandrar the freedon trail, äter en god lunch och vandrar vidare i fina Boston.

Innan vi beger oss söderut igen på kvällen så tar vi ett stopp på Amerikas första Dunkin Donuts som faktiskt finns i Quincy, en förort till Boston, även stället vi bodde på. Men en kaffe i handen åker vi hemåt. Glad men trött efter en lyckad helg.